Stina Hellberg Agback huserar tillsammans med sina harpor i genrerna jazz, pop, nutida konstmusik, fri improvisation och allt där emellan.

Med fingrarna i många syltburkar är hon medlem i grupper som experimentella Trilobit, jazzgruppen Stina Hellberg Agback/Jonas Isaksson Quartet, proggbandet Archimedes Badkar och nutida konstmusikduon Eva Lindal/Stina Hellberg Agback. Inom pop har hon arbetat med El Perro Del Mar, Nina Kinert, Laleh, Seinabo Sey, Sarah Blasko med flera och bland annat synts i Melodifestivalen, vid Polarprisutdelningen, Grammisgalan och vid dopet av Prins Alexander av Sverige.

Hellberg Agback drivs av en experimentlusta och av att hitta nya vägar för harpan, i egna kompositioner och andras. Hon arbetar aktivt för att utveckla nya sätt att använda instrumentet genom att introducera harpan till nya genrer, arbeta med preparerad harpa och ”extended techniques”, samt utforska användandet av elektrisk harpa kombinerat med pedaler och syntar. Mitt i det egna utforskandet brinner Hellberg Agback även för att engagera publik och individer att interagera och söka sin egen kreativitet, både genom pedagogiskt arbete och genom interaktiv konsertverksamhet som söker sig bortom de traditionella konsertlokalerna, gärna i gränsöverskridande projekt där konst, scenografi och rörelse får utrymme. Stina Hellberg Agback har kandidat och masterexamen i jazz från Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, och har även studerat vid Berklee College of Music (US), Trinity College of Music (UK) samt Bollnäs Folkhögskola. Som bandledare har hon släppt albumen ”Quiet Now” (2018), ”Jonas Isaksson/Stina Hellberg Agback” (2017), ”Trilobit” (2016) och ”Brutus” (2014). På fritiden tränar Hellberg Agback kampsporterna iaido och jodo, samt hejar frenetiskt på det amerikanska fotbollslaget Pittsburgh Steelers.